måndag 28 februari 2011

Lokal ishalka.

Idag är det inte bara sista dagen på alfabetsutmaningen och sista dagen i februari utan även dagen då min cykel skulle fram för första gången i år. Det har ju inte varit så väldigt cykelvänligt i vinter. Men nu, nu ska här cyklas!

Och allt gick som smort.

Ja, förutom då att låset till källardörren hade hängt sig och bara snurrade runt så jag fick släpa ut cykeln genom en bakdörr, att bakdäcket inte hade nån luft, att cykelslangen på bensinmacken inte passade ventilen, att bildäcksslangen på bensinmacken inte passade ventilen plus att det var en bisarr isgata i ett för övrigt isfritt Göteborg när jag tog vägen runt backen istället för upp för den.

Men annars så, som smort.

Ö.

Så är det då, 28 dagar senare, dags för den sista bokstaven.
Det blev en ensam öl i mitt kylskåp.

söndag 27 februari 2011

Ä.

Nä, det har inte blivit nåt Downton Abbey än. Men jag kollade på Dom kallar oss artister med min älsklingsartist Annika Norlin. Och på kommissarie Zen.

Söndagens storslagna planer:

  • titta ikapp på olika saker på SVT Play- framför allt Downton Abbey
  • slappa
  • tvätta
  • läsa
Ungefär så.

Å.

Igår tog jag och P älvsnabben över till Eriksberg och gick på matmässa. Där kunde man provsmaka allt möjligt, t.ex. rögad ål.

Z.

Av outgrundlig anledning tänker jag att den här tunikan är zebramönstrad. Det vet ju alla att en zebra är randig och inte fläckig!

Y.

Jag och min pappa, Yngve, i slutet av 70-talet.