Väderknarkande.

Liksom säkert nästan alla andra i Sverige utvecklar jag ett osunt förhållande till vädersajter och appar den här tiden på året. Går in på yr.no stup i kvarten och uppdaterar. 

"Jaha, lite svalare ett par dagar men sen 26 GRADER till helgen, härligt!"

En timme senare.

"Nähä, nu är det mulet på lördag, men ok fortfarande varmt."

Kommer på att jag inte ska vara i Göteborg och får gå in på sajten igen.

"Också Fjällbacka, hur ser det ut där? Idag, till helgen? Jaha, soligt men någon grad kallare än i Göteborg, men 24 är ju varmt det med."

Kommer på att jag ska vara ledig nästa vecka. Tillbaka till sajten.

"Och nästa onsdag då, har den kommit upp än? 18 grader."

Nästa gång jag kollar är det 20 grader. Återstår att se vilka temperatursvängningar den dagen hinner gå igenom den kommande veckan. 

Promenaden som blev en semester.

Jag hade precis tänkt säga: "Vore det inte ironiskt om det börjar regna också slutar det med att vi fikar på Biscotti i alla fall*?" när det började regna och vi sprang till Biscotti och tog en kaffe. Men när koppen var urdrucken och bullen uppäten hade det slutat regna så vi kunde fortsätta promenaden som den var tänkt från början. Den gick över Älvsborgsbron till Eriksberg där vi flanerade på trädäcket och tittade på husen och utsikten. Också satte vi oss med varsin öl innan vi tog båten över till andra sidan igen. Det kändes som en ytterst liten mini-semester, men ändock en semester.

Receptet är antagligen som följer: tryckande värme, promenera utanför de vanliga stråken- gärna vid vatten, drick eftermiddagsöl, åk båt.

*i alla fall eftersom vi ätit lunch hemma och sagt "vi behöver ju inte alltid gå till Biscotti".

Den lugna helgen.

Den här helgen har jag inte gjort många knop. Väldigt skönt. Men jag har i varje fall laddat ner en fotoapp, vscocam, som kan göra fotona så här fina. Och igår kväll cyklade vi iväg till Mariaplan och åt tapas. 

Efter skyfallet.

Åskan.

Vid halv nio i morse vaknade vi av att det fullkomligen forsade ner regn utanför den öppna balkongdörren. I bakgrunden mullrade åskan, konstant. Jag menar verkligen att den mullrade hela tiden, inte så där som det brukar vara- blixt, smäll, tyst en stund, blixt, smäll etc- nej, det mullrade hela tiden. Så fort vädret är lite konstigt eller extremt (för övrigt ganska ofta nu för tiden, hej klimatångest) så känns det som att jag aldrig varit med om det innan, men det har jag väl antagligen. Varit med om ihållande mullrande åska alltså.

Tvärtom.

Det händer ibland att Pete säger en sak och menar helt tvärtom. Till exempel om man ska svänga höger eller vänster i en korsning*. Innan vi åkte till England satt vi på flygplatsen och pratade om vad klockan skulle vara när vi landar när Pete sa:

-And then we loose an hour.
-Loose?
-Ah, you know what I mean, gain an hour.

Solklart. Jag tänkte bara inte på att han pratade tvärtomspråket.

*ja, det har gett upphov till höjda röster.

Rum med utsikt.

Jag måste komma ihåg att alltid välja utsikt när jag får frågan: "Would you like no stairs and no view or stairs and view?"

Stairs! View!

En gång till:

Alltid välja utsikten.