Nu har det blivit så mörkt på morgonen att vi börjat med uppvakningslampan. Åh, uppvakningslampan, du är en livräddare under de mörka månaderna. Istället för att tvinga upp sig själv i ett beckmörker så vaknar man lite långsamt av att den börjar sprida dagsljus i rummet. Lagom till att radion går igång i köket är det ljust i rummet som om solen hade gått upp utanför fönstret. Det är riktigt fint det. Den här morgonen gick till som de allra flesta morgnar, att vi vaknade av radion och lampan vid sju och låg och blundade lite till innan jag sträckte mig efter telefonen och kollade Instagram. Det kan tyckas hysteriskt, jag vet, men jag har insett att jag verkligen gillar att ha det som morgonrutin. Ligga kvar lite i sängen och kolla Instagram. Sen fortsatte allt som vanligt, jag duschade och Pete skulle koka ägg, men- ve och fasa- äggen var slut. Jag kokade min vanliga gröt och tog ett par knäckisar istället för äggen. Läste högt ur GP om en farbror som var 90 år och igår tog 88 kilo i bänkpress, vars enda kostråd var: ät gröt med lingon. Precis det jag äter! Varje dag! När jag blir 90 ska jag också ta 88 kilo i bänkpress. Eller kanske inte.
Vädret visade sig alldeles göteborgskt, mulet och regnet. Så jag tog på mig en regnjacka över den vanliga jackan, stoppade Filip och Fredriks podcast i öronen och promenerade genom regnet till jobbet. På vägen passerade jag en skrapad trisslott på marken, noterade den, hann tänka- ska jag kolla om det är nån vinst, men stannade inte och ögonblicket var över.
Tänk om jag kunde varit miljonär nu?
Trots allt väldigt osannolikt.
