Klippor.

Det blev ju fint väder den här långhelgen också, om än lite mer kylslaget än förra helgen. Men det har ju i varje fall inte snöat som det sägs att det gjorde i Stockholm igår. I alla fall, förra helgen, när det var så vaaaansinnigt varmt, ja jag skulle nog vilja gå så långt som att kalla det sommarvärme, drog vi till havs, grillade lite korv och slumrade på några solvarma klippor. Det var fint.

The 80´s are back.

Den senaste tiden har jag noterat att Pete spelat väldigt mycket 80-talsmusik. Så fort han hållit på med något i köket har t.ex., har en spellista åkt på med sköna softa 80-talslåtar. Uppenbarligen en fas, för igår när jag frågade om vi skulle kolla på nån serie hände följande:

-Ska vi kolla på nåt? Breaking Bad kanske?

-Ja... kanske... Eller Footloose?

Footloose! 

Vad kommer härnäst? Med tanke på de skrala utsikterna att odla hockeyfrilla gissar jag på snötvättade jeans nedstoppade i vita tubsockar. Eller kanske nåt i neon?

P.S. Det blev Footloose. Det var kul. DS.

Sommarpåsk.

Nog för att väderprognosen lovat fint påskväder men detta! Värsta fina sommarvädret, ju. På promenaden innan höll jag på att krevera av värmeslag i mina mörkblå jeans, sen blev det grekisk lunch i solen och nu är klockan sex och jag tänkte sätta mig och läsa på balkongen. För det är fortfarande ljummet där! Trots att solen inte ligger på!

Vem hade kunnat ana. 

Fail.

Med blogglusten kom fotolusten så tidigare idag packade jag noggrant ned systemkameran i väskan innan vi gjorde en utflykt till Marsstrand. Jag behövde inte ens kolla batteriet för det hade jag ju precis laddat.

Synd bara att batteriet satt kvar i laddaren.

Jakten på äggen.

För mig finns det bara en sorts påskägg värda namnet, nämligen de med ett hårt skal och choklad inuti. De där skumdragée-äggen ger jag inte mycket för (finns det någon som gillar dem?). Nä, fågelägg (som jag lärt mig att de heter) ska det vara. Därför blev jag väldigt glad när jag hittade en påse sådana på Hemköp för någon vecka sen- köpte, provåt och godkände. Det var rätt sort. Så häromdan gick jag dit för att förskansa mig till påskhelgen, men det gick icke. Äggen stod inte att finna! Och då gick jag ändå några varv bland påskgodiset.

Besvikelse. 

Men skam den som ger sig. Likt en pundare på jakt efter en fix drog jag ut igår. På väg hem från jobbet slank jag in på Willys och gick nogsamt igenom påskgodishyllorna, utan framgång. Hoppade på spårvagnen och gick raka vägen in på ICA, men hade lika liten framgång där. Mitt sista hopp stod till Hemmakväll- butiken formerly known as videobutik men med tanke på uppdelningen filmer/godis nu mest godisbutik- och hurra! Där var de. Såväl stora som små. Och fågelägg är alltså det officiella namnet enligt burken de låg i.

Let the påsk begin!

Söndag.

Idag gick vi en sväng på Konstrundan i Majorna och kikade in i diverse ateljéer- mestadels keramik- runt Mariaplan. Sen gick vi och åt lunch, som ni ser bestod min av frukost och en delicatoboll. Så kan man också göra.

Surrealism.

Petes pappa är här från England och hälsar på. Han brukar komma vid den här tiden på året, vilket har inneburit att vi tidigare hamnat framför Melodifestivalen. Så även i år, särskilt efter att han deklarerat att han ser fram emot "that singing thing". Hans närvaro gav ytterligare ett perspektiv på mello-spektaklet när han under inledningen yttrade:

"Oh, this is so surreal. You know, I´m a big fan of Salvador Dali."

Äntligen börjar jag förstå: Hela Melodifestivalen är egentligen ett gigantiskt surrealistiskt konstprojekt (i smyg) av 2000-talets Dali.

Det gör det hela lite mer begripligt, faktiskt.