I förmiddags packade jag och Pete några kassar fulla med med mat och en stor blå IKEA-kasse full med diverse pryttlar, som ett raclette-järn och en crepes-panna*, för att åka till andra sidan av stan där det skulle ställas till med just raclette- och crepeslunch. Halvvägs gick vi av för att byta från buss till spårvagn och för att ta ut pengar. När Pete har tagit ut lite pengar kom han tillbaka och samtidigt som han sa det insåg jag:
"Du har ju glömt kassen på bussen!"
Så, den stora IKEA-kassen med alla nödvändiga prylar för lunchen var kvar på bussen, som i sin tur antagligen var halvvägs över Göta Älv-bron. Och vi stod på Valand.
"Call Västtrafik, I´ll get a cab!"
Jag ringde Västtrafik, fick reda på var bussen skulle vara om en liten stund och så slängde vi oss i en taxi med orden:
"Follow that bus!"
Ok, inte riktigt, men ungefär. Taxichauffören var med på noterna och tyckte detta var väldigt spännande så han tryckte gasen i botten. Till slut hittade vi en hållplats och se där, efter en minut kom bussen. Jag och Pete hoppade på, kassen var kvar och vi hoppade av igen. Med kassen. Taxichauffören jublade och skrek:
"Fantastiskt!"
Han hade inte haft en så rolig körning sen den gången han körde en man som skulle följa efter sin fru, när hon åkte till en annan man. Men som han sa, den här gången var bättre, för den här gången blev det ju en happy ending. Tack Taxi Göteborg för en stabil insats.
*dessa är i P:s ägo eftersom, citat hans pappa: "if you can plug it in and turn it on Pete´s going to want it".
"Du har ju glömt kassen på bussen!"
Så, den stora IKEA-kassen med alla nödvändiga prylar för lunchen var kvar på bussen, som i sin tur antagligen var halvvägs över Göta Älv-bron. Och vi stod på Valand.
"Call Västtrafik, I´ll get a cab!"
Jag ringde Västtrafik, fick reda på var bussen skulle vara om en liten stund och så slängde vi oss i en taxi med orden:
"Follow that bus!"
Ok, inte riktigt, men ungefär. Taxichauffören var med på noterna och tyckte detta var väldigt spännande så han tryckte gasen i botten. Till slut hittade vi en hållplats och se där, efter en minut kom bussen. Jag och Pete hoppade på, kassen var kvar och vi hoppade av igen. Med kassen. Taxichauffören jublade och skrek:
"Fantastiskt!"
Han hade inte haft en så rolig körning sen den gången han körde en man som skulle följa efter sin fru, när hon åkte till en annan man. Men som han sa, den här gången var bättre, för den här gången blev det ju en happy ending. Tack Taxi Göteborg för en stabil insats.
*dessa är i P:s ägo eftersom, citat hans pappa: "if you can plug it in and turn it on Pete´s going to want it".
2 kommentarer:
Det är nästan så att det låter som något ur en film och inte ur verkliga livet. Coolt att allt löste sig!
Ja, herregud det var helt hysteriskt! Och roligt- i efterhand i varje fall :)
Skicka en kommentar