Stugfeber.

Samma visa varje år.

I maj-juni: Vill, snudd på måste, ha en sommarstuga. Gör avancerade ekonomiska beräkningar och mer eller mindre realistiska sparplaner i huvudet.

I oktober: Tycker det är mycket skönt att jag inte har nån stuga att stänga för vintern. Struntar i ekonomiska beräkningar och mer eller mindre realistiska sparplaner.

Och så går det runt.

Du-reformen.

Dags att skaka liv i det där med att vi säger du till varandra igen? Jag tycker nämligen att det är lite onödigt och i det närmaste obekvämt när jag i mataffärens chark får frågan:

"Hur vill ni ha skivorna?"

Och det var alltså bara jag som handlade.

Bomben.

I fredags var vi några stycken som spelade oogachakka och Thore Skogmans gamla slagdänga "Pop opp i topp" kom upp. Laget som skulle fylla i sångtexten fick hjärnsläpp och kunde inte komma på fortsättningen när en av lagmedlemmarna säger:

"Jaha, det är väl lika bra att jag släpper bomben. Jag har spelat in en skiva med Thore Skogman. Och vi sjöng Pop opp i topp!"

Tänk, alla dessa år utan att jag vetat detta. Men inte kom hon på textraden för det.

Dags.

När man ringer för att gratta mamma på mors dag och hon efter ett tag frågar: "Har du glömt att blogga?"- då vet man att det är dags att sparka i gång bloggen igen.

Tärningsspel.

Det blev ett parti yatzy igår. Tyvärr var det inte jag som slog det här slaget- förlorade i stället matchen med cirka 100 poäng.

Lika som bär.

I fredags, när jag och Hanna tog av oss jackorna, såg vi ut så här. Som två uppklädda tvillingar.

Halkrisk.