I morse vaknade jag halv fem och kollade på klockan. Ah, vad skönt, jag får sova två timmar till innan klockan ringer, tänkte jag. Sen började tankarna flyga iväg lite på vad jag skulle göra på jobbet och på kvällen tills jag till slut kände att det var nåt som inte stämde. Då insåg jag: det är inte måndag, det är söndag. Klockan ringer inte om två timmar. Den kommer inte att ringa alls.
Den känslan. Oslagbar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Priceless skulle man kunna sägs!
Precis, priceless!
För mig är det oftast tvärtom... Jag tror jag får sova....men det får jag inte.
Åhå, men för vem då? Katterna som bråkar eller är du bara helt enkelt morgonpigg?
Skicka en kommentar