Fredagen i bilder.

Ja, här kommer alltså fredagen i bilder- och text. Jag var ju alltså ledig igår och gick ut hårt med att skrota runt i pyjamasen för att landa i soffan och kolla på diverse TV-program, i datorn. Först ut var som sagt "Så mycket bättre", lovande gäng i år tycker jag och jag gillade första avsnittet. Efter det kände jag för att fördjupa mig i Maja Ivarsson och kollade på det avsnitt av "Schulman Show" där hon är med. Cool hon är- jag impas uppenbarligen av rocktjejer.

Men detta var inte dagen när jag skulle stanna kvar i slösoffan. Nej, sen var det dags att hoppa ur pyjamasen och i kläderna och snurra upp håret i en knut (tänk vad man kan hitta på när det inte är morgon och man inte har bråttom) och gå in till stan och träffa Anne och Ester på da Matteo. Samtidigt som vi gled in ("gled" med bebis och väskor och grejer) kom killen som var med i "Torka aldrig tårar", han som spelade Jehovas-killen. Och som även har huvudrollen i filmen som spelas in nu som bygger på Håkan Hellströms låtar. Jag tror han heter Adam (ja, jag känner till google men jag orkar inte riktigt just nu). Anyhow. Jag kände för att gå fram till honom, ta honom på axeln, titta in i hans stora ögon och gratulera honom till hans framtid. Den ser ljus ut skulle jag säga. Men det gjorde jag inte. Skriver istället här att jag tror att han är vår nästa stora stjärna, eller kanske redan har blivit?

Fikade och hade oss på da Matteo och styrde sen kosan mot Hasselblad center och kollade på årets pristagare. Retade mig i några sekunder på att jag köpte en ny årsbiljett bara för att hitta den gamla i plånboken direkt efter. Det handlar alltså om 40 spänn så det spelar ingen roll, men sånt kan reta mig enormt. Kom dock till sans och kunde njuta av utställningen. Den var bra!

Sen bytte jag umgänget, Anne mot Pete, och gick till Bon och käkade. Hängmörad ryggbiff. Rödvin. Gott.

Efter ytterligare ett barstopp landade vi på Biopalatset och kollade nya Bond-filmen. Gillade den! Och gillade framför allt dagen. En sån där härlig city-dag, nästan som om jag var på semester. Och då hade jag ändå ägnat hela förmiddagen åt avancerat slappande. Den perfekta mixen.