Sakta men säkert, jag skulle säga att det har varit en utveckling under de senaste 20 åren, har jag gått och blivit bekväm när det gäller det här med bad. Alltför bekväm får jag säga. Bekväm på att ett sätt att när en badmöjlighet har uppdagats har jag tänkt: "åh, vad jobbigt att byta om, också blir man blöt och ska torka, nej fy så omständligt, jag orkar inte och struntar i att bada".
Man kan kalla det badkruka. Eller tant.
Jag kände att jag var tvungen att ändra utvecklingen så den här sommaren har jag haft ett mission. Mitt eget lilla carpe diem/YOLO-mission med tillhörande motto:
"Man ångrar aldrig ett bad."
Så jag har badat. Utan att tänka efter om det är bekvämt eller inte. Och än så länge stämmer det, jag har hittills inte ångrat ett bad.
Man kan kalla det badkruka. Eller tant.
Jag kände att jag var tvungen att ändra utvecklingen så den här sommaren har jag haft ett mission. Mitt eget lilla carpe diem/YOLO-mission med tillhörande motto:
"Man ångrar aldrig ett bad."
Så jag har badat. Utan att tänka efter om det är bekvämt eller inte. Och än så länge stämmer det, jag har hittills inte ångrat ett bad.
Till exempel klev jag i från den här bryggan i lördags. Ångrar det inte. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar