Jag har värjt mig mot prat om att sommaren skulle vara slut och bestämt hävdat, i varje fall inom mig, att sommaren minsann kan vara hela augusti ut.
Men. Det har blivit lite svalare, lite regnigare och vädret ser inte ut att vända. På måndag är nog de flesta tillbaka på jobbet, mitt jobb, som de senaste veckorna varit något helt annat än vad det brukar vara med bara några få kollegor, hyfsat tysta telefoner och mailkorgar och solgassiga luncher på stentrappan. Genom balkongdörren hör jag i skrivande stund Way Out West från Slottsskogen och trots att jag fortsätter hävda att vi kommer kunna bada många gånger till så är väl festivalen kanske ett tecken på, om inte slutet, så början på slutet på sommaren.
Och kanske blir det bra. Jag ställde mig och lagade mat förut så att jag skulle få lite matlådor för jag orkar inte med det här sommaraktiga "jag orkar inte laga mat" längre. Nej, nu vill jag ha ordentlig mat och inte bara gazpacho och mackor. En återerövrad vardagsrutin. De där rutinerna är ju trots allt korsetten i vardagen som håller oss upprätta.
Men långbyxor, som jag inte kommer ihåg när jag hade på mig senast, det tänker jag inte ta på mig än på några veckor.
Hoppas jag.
Men. Det har blivit lite svalare, lite regnigare och vädret ser inte ut att vända. På måndag är nog de flesta tillbaka på jobbet, mitt jobb, som de senaste veckorna varit något helt annat än vad det brukar vara med bara några få kollegor, hyfsat tysta telefoner och mailkorgar och solgassiga luncher på stentrappan. Genom balkongdörren hör jag i skrivande stund Way Out West från Slottsskogen och trots att jag fortsätter hävda att vi kommer kunna bada många gånger till så är väl festivalen kanske ett tecken på, om inte slutet, så början på slutet på sommaren.
Och kanske blir det bra. Jag ställde mig och lagade mat förut så att jag skulle få lite matlådor för jag orkar inte med det här sommaraktiga "jag orkar inte laga mat" längre. Nej, nu vill jag ha ordentlig mat och inte bara gazpacho och mackor. En återerövrad vardagsrutin. De där rutinerna är ju trots allt korsetten i vardagen som håller oss upprätta.
Men långbyxor, som jag inte kommer ihåg när jag hade på mig senast, det tänker jag inte ta på mig än på några veckor.
Hoppas jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar