Sura gubbar

När jag var i Tyskland för nån helg sen flög jag från Säve, eller som de vill kalla det: Gothenburg City Airport. Den minst city-aktiga flygplats man kan tänka sig. En lada på en åker.

Jag åkte flygbuss ut och då kommer man fram två timmar innan planet ska gå. Gick direkt till incheckningen (tar det säkra före det osäkra efter den stora pass-incidenten på Säve). Jag var näst längst fram i kön och framför mig stod ett sällskap med några kvinnor och några barn och många väskor. De ordnade lite och det tog lite tid, vilket inte gjorde mig nånting för det finns INGENTING att göra på Gothenburg City Airport.

Bakom mig stod en man, 60+ som chittchattade om taxiresor med den tyska kvinnan brevid honom. Plöstlig hör jag honom säga, sådär högt och rakt ut, till ingen men ändå till alla (typisk vill ha medhåll): "Det borde kanske finnas en särskild kö för ARABER!" Det var alltså kvinnorna framför mig som åsyftades. Tyst en stund, sen klagade han lite på att man minsann bara får ha en väska per person med sig. Sen kom det igen: "Det borde kanske finnas en särskild kö för ARABER!" Då vände jag mig om och blängde. Stenhårt.

Kvinnorna blev klara och gick iväg, förbi kön och honom och då säger han det IGEN: "Det borde kanske finnas en särskild kö för ARABER!"

Det var då jag vände mig om och sa: "Eller kanske en för sura gamla gubbar!".

Men nej, fan det gjorde jag inte. Och inte för att jag inte kom på det, för jag hade kommit på det, men jag vågade inte. Fegt. Om han kan stå och spy sin galla över hela incheckningen får han väl räkna med en åthutning också. Fast jag blängde i varje fall. Hårt. Och nästa gång! Då jävlar.

(kom att tänka på detta när jag läste det här)