Jag har precis varit tillbaka i sent 80-tal och vänt. Tillbaka i min hemstad, i TV-rummet på övervåningen till det stora vita huset som min bästis bodde i. Där vi satt och tittade på ett VHS-band om och om igen med en film som hennes pappa hade spelat in från TV för att han tyckte den verkade kunna vara nåt som vi skulle tycka var bra. Bra var inte ett tillräckligt starkt ord för vad vi tyckte om filmen. Den var enastående, fantastisk, det bästa vi hade sett. Så vi tittade och tittade och tittade. Om och om igen. Vi lärde oss replikerna utantill och när vi inte tittade på filmen spelade vi upp den med varandra. En gång spelade vi till och med in på kassettband när vi spelade upp den. Replik för replik.
Och där hamnade jag tidigare i dag när jag klickade in på Älskade dumburk som frågar om vi minns filmen "Hunden som log". OM jag minns "Hunden som log"! Med tanke på hur- milt uttryckt- förtjust jag var i Alexander Skarsgård då så har jag till skillnad från Älskade dumburk absolut inte glömt att han var med. När jag ser honom i True Blood brukar jag snarare tänka att det var jag som upptäckte honom. Före alla andra! Där, på övervåningen framför videobandspelaren i slutet av 80-talet.
Och där hamnade jag tidigare i dag när jag klickade in på Älskade dumburk som frågar om vi minns filmen "Hunden som log". OM jag minns "Hunden som log"! Med tanke på hur- milt uttryckt- förtjust jag var i Alexander Skarsgård då så har jag till skillnad från Älskade dumburk absolut inte glömt att han var med. När jag ser honom i True Blood brukar jag snarare tänka att det var jag som upptäckte honom. Före alla andra! Där, på övervåningen framför videobandspelaren i slutet av 80-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar