Jag firade årets sista kväll med goda vänner, ett par nya bekantskaper och fantastiskt god mat. Och mycket. Tre efterrätter t.ex, bara en sån sak. När den sista kom fram kände jag mig som i Monty Python-sketchen och insåg att jag skulle spricka* om jag så tog en liten, liten bit. Men till slut testade jag en bit (1 cm gånger 1 cm) och till min stora glädje sprack jag inte. Det hade varit ett dumt sätt att starta det nya året på.
*Trots att en läkare sa i Nyhetsmorgon på julafton att man inte kan äta så man spricker- vi är nämligen så snillrikt funtade att vi spyr först. Här vill dock mamma påminna om att om man äter korngröt som inte har svällt klart kan den svälla i magen och DÅ spricker man.
*Trots att en läkare sa i Nyhetsmorgon på julafton att man inte kan äta så man spricker- vi är nämligen så snillrikt funtade att vi spyr först. Här vill dock mamma påminna om att om man äter korngröt som inte har svällt klart kan den svälla i magen och DÅ spricker man.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar