Apropå opera, så kom jag att tänka på den gången då när jag var på Trollflöjten. Jag var som sagt där med en kompis och hon har i sin tur en kompis som var med i föreställningen. Efter föreställningen skulle de träffas så vi väntade lite utanför. Men efter en stund cyklade jag hem för jag kände att jag började få ont i halsen. Nästa dag vaknade jag upp helt utan röst. När jag försökte prata kom det bara ett kraxande och skrattade jag blev det bara ett väsande.
Men! Det var inte bara utan röst jag vaknade upp utan även med en stor tacksamhet mot mig själv för att jag hade gått hem. Utan att träffa operasångerskan. Hade känts så där om jag hade smittat ner henne och fått henne att tappa rösten, så att säga.
Men! Det var inte bara utan röst jag vaknade upp utan även med en stor tacksamhet mot mig själv för att jag hade gått hem. Utan att träffa operasångerskan. Hade känts så där om jag hade smittat ner henne och fått henne att tappa rösten, så att säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar