Klämdagen i detalj och bilder

Klämdagar. Visst är det ett bra påhitt? Låt mig visa er hur jag spenderat min. Dagen började med att Anna kom och hämtade en tröja som kompisarna i Schweiz hade med hit eftersom Hannah glömt den där och nu är Hannah i Sverige och Anna skulle träffa henne. Det var den långa versionen, den korta är att en tröja på vift skulle tillbaka till sin rättmätiga ägare.

Sen knatade jag bort till Bengans och tog en mangosmothie med Maggan. Efter att ha filosoferat om livet gick vi och köpte en skål till hennes mamma och åt god indisk lunch på ett hak.

Efter lunchen gick jag hem och tog en liten liten tupplur. Sen packade jag väskan och cyklade bort och tränade. Det är nåt visst med masspsykos-endorfinkicken som kommer med att hoppa tillsammans med 100 personer till eurodisco och upphottad schlager.

Efter det var det dags att äta igen. Jag försökte vara kulturell till matlagningen och lyssnade på P1:s radioteater om ett ryskt fångläger. Det gick bra under hackandet men sen hörde jag bara fräsande olja och fläktens sus. Här har min matlagning gått in i ett kritiskt skede, det verkade nämligen som att jag inte skulle få upp korken på chilisåsflaskan. Efter att ha förbannat min överdrivna åtskruvning fick jag upp den i alla fall. Krisen avblåstes.

Nu tänkte jag kolla på den här filmen som jag aldrig hört talas om. Den kom i min ägo i onsdags när jag var på en förhandsvisning på en film. Jag hade lyckats få gratisbiljetter för att jag prenumerar på Filter. Väl på denna gratis tillställning delade de ut gratis filmer. Är det månne så det är att vara kändis i typ Stockholm? Man går på gratis bio, fester etc och får med sig massa gratis grejer hem.

Det var min dag. Kanske att jag även åstadkommit det längsta inlägget i bloggen någonsin. Kanske även det för allmänheten mest intressanta. Ja, det där sista var ju ironi det klart.