Jag har sett Håkan Hellström en hel massa gånger (sju, åtta, nio kanske) för han är helt enkelt min favorit. Och det är alltid bra, på riktigt. Så även igår. Fast den här gången var det först på slutet som den där riktiga urladdningen kom. Det var bra innan, javisst, det är ju bara det att flera av hans konserter har varit sådana rakt igenom, från början till slut. Så jag har blivit lite bortskämd. Scandinavium i fjol t.ex. var som en enda stor fantastisk explosion. Summa summarum: bra konsert, men lite lugnare än vanligt tycker jag nog allt.
Nästa vecka blir det nästa favorit: Hello Saferide. Hurra!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar