Jenny och pelargonfabriken

I somras fick jag en pelargonplanta av min moster. Det var bara ett litet blad som jag planterade och ställde ut på balkongen. Där trivdes den vill jag lova för den växte och växte och till slut var det som en liten buske med stora fina gröna blad och stora fina röda blommor. Sen blev det höst och jag plockade in den och lät den pryda vardagsrumsfönstret tills jag lyckades snappa upp på en fikarast att pelargoner tydligen ska vila på vintern. Eftersom jag bara vill min pelargon det bästa så skred jag omedelbart till verket, upp på vinden med den. Där är det mörkt och kallt och som gjort för pelargon-vila. Där står den nu, bland gamla stolar, madrasser och kartonger.

Ser ni hur den vilar, kontemplerar och drömmer om alla små pelargonbebisar den ska alstra till våren?

Låt oss även komma överens om att det inte alls var försent att ställa den till vilan först i december. Nej, vi snackar trots allt high quality-vila uppe på min vind. Det här kommer gå bra och jädrar vad det kommer skjutas skott.
Fortsättning lär följa.